Ja, jösses... Vad säger man??
Livet har verkligen en massa överraskningar åt en....
Jag lever verkligen mitt liv i en bergochdalbana just nu.
Hur går man vidare efter allt som hänt?
Man kan inte ändra på det förflutna, men man kan göra något åt framtiden!
Jag har hittat styrkan inom mig igen. Kanske lite för mycket styrka...
Ibland önskar jag att jag bara kunde få bryta ihop och gråta... men jag kan inte längre!
Lessen kan jag bli, men jag får inte fram tårarna...
Hur sjukt det än låter så älskar jag att gråta... gråta bort all ledsamhet, för att sedan kunna känna mig glad igen... Brukar ha lätt att gråta!
Ja, jag vet inte...
Det enda som jag är 100% säker på just nu är att jag älskar mina barn och min man....!!!
Men kan vi lappa ihop all skada, och kunna fortsätta lyckliga igen??
Det är i alla fall vad jag vill! Jag vill ha min familj!
Den har ju alltid varit min styrka trotts alla motgångar som varit!!
Jag ska i alla fall börja jobba lite smått nästa vecka igen...
Det ska bli riktigt skönt!! Få lite annat att tänka på! Behövs just nu!
Gräver ner mig själv för mycket i min tankar... plågar mig själv med dom!
Ta hand om er!!
kram//a

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar